Vad händer nu?

”Vad händer nu?”  är en fråga som vi inte så sällan får när vi möter anhöriga första gången. Här följer en saklig, kronologisk, översiktlig beskrivning av vad som sker från dödsfallet till begravningen är klar. Vad gäller själva avskedet (i kyrka/kapell eller annan lokal) är beskrivningen i stort baserad på svenska kyrkans begravningsordning. Utformningen av avskedet görs med den som har ansvaret för detta.

Dödsfalletallet.
När någon har avlidit måste en läkare alternativt behörig legitimerad sjuksköterska tillkallas. Läkaren / sjuksköterskan ska avgöra om döden har inträtt och i så fall skriva ut ett intyg om det.

Transport
Om dödsorsaken kan fastställas utan att obduktion behöver göras, flyttas den avlidne till bårhus. Behöver bil användas för denna transport, sker det på dödsboets bekostnad.

Begär läkaren obduktion och anhöriga inte motsätter sig det, svara Landstinget för eventuell transportkostnad.

Är omständigheterna sådana att brott kan befaras, kontaktar läkaren polisen. Anser polisen vidare att en rättsmedicinsk undersökning skall utföras, ombesörjer polisen transporten av den avlidne.

STARTSIDA

BEGRAVNING

VAD HÄNDER NU?

JURIDIK

GRAVSTEN

ARONA

KONTAKT

Annonser.
Meddelandet om dödsfallet sker i en del lokala tidningar under legala nyheter. Vill man ha en dödsannons i tidningen, bör man beakta följande:

Begär annonskorrektur och prisuppgift i så god tid att eventuella ändringar kan utföras före införandet.

Långa annonser bli dyra. Tidningarna tar betalt per spaltmillimeter.

Gravplats.
Väljer anhöriga annan gravplats än minneslund, måste tid beställas på kyrkogårdsförvaltning eller pastorsexpedition. Begravningsbyrån hjälper oftast till med det. Vid det möte som följer får anhöriga veta vilka möjliga val som finns på den kyrkogård de bestämt sig för.

Är det jordbegravning, måste val av gravplats ske snarast så att graven är klar till begravningsgudstjänsten.

Möte med präst.
Om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan och  begravningsdagen är bestämd kommer en präst att kontakta den som angivits som kontaktperson vid beställningstillfället. Han/hon vill tillsammans med anhörig bestämma gudstjänsten, vad som ska sjungas etc samt prata med anhöriga och hjälpa till i sorgearbetet. Bestäm också om ni, på begravningsgudstjänsten, vill gå in gå in tillsammans med prästen eller ni vill gå in till era platser i förväg.

Visning.
Vill anhöriga se den avlidne före begravningsgudstjänsten, har man oftast vid planeringstillfället bestämt lokal och tidpunkt för visningen. Om det fanns några blommor eller färger på blommor som den avlidne inte tyckte om, tala då om det vid planeringstillfället. Risken finns annars att dessa blommor används vid visningen. Ha gärna med ett foto av den avlidne vid planeringstillfället så att den som skall ordna med visningen kan se hur den avlidne kammade sitt hår.

Bisättning.
När den avlidne kistlagts transporteras kistan till kyrkan för bisättning (förvaring av den avlidne fram till begravningsgudstjänsten). Om anhöriga önskar kan de följa med på denna transport och vid överlämnandet av den avlidne i kyrkans vård kan en präst medverka om anhöriga vill det.

Kläder.
Vill man att de som kommer till begravningsgudstjänsten ska ha en särskild klädsel, då anger man det i dödsannonsen.

”Svart klädsel” är strikt.

”Valfri klädsel” ger besökarna möjlighet att ta av de kläder de har. Dämpade färger och icke ’festbetonade’ kläder bör användas.

”Ljus klädsel” är tvingande så att t. ex. äldre personer som har svarta kläder som de använder vid begravningar, kan tvingas köpa nya kläder för tillfället. Det kan finnas personer som överväger att inte gå på begravningen av denna anledning.

Vit slips bärs av nära anhörig - make, son, far, bror till den avlidne. Andra manliga deltagare på begravningsgudstjänsten bär svart slips. Detta är strikt.

Gränserna mellan vem som bär vit eller svart slips har med tiden suddats ut. Valet styrs av dödsannonsen. Anger den ”svart klädsel” är även slipsvalet strikt angivet. Anger dödsannonsen valfri klädsel, kan deltagarna bortse från valet av slips dock är det så att mycket nära anhöriga oftast bär svart eller vit slips.

Anges ingen klädsel i dödsannonsen tolkas det som ”valfri klädsel"


Ceremoni.
Före
Begravningsentreprenören har sett till att kistan är på plats och de blommor som har kommit blir arrangerade på ett vackert och bra sätt. Om det är jordbegravning och anhöriga vill ha foto av kista med blommor, måste han/hon ta bilderna före gudstjänsten. Det är då viktigt att blommorna är där i tid (en timme innan är ett önskemål).

Begravningsentreprenören skriver också oftast ut en blomsterförteckning som han ger till anhöriga efter ceremonin. Den är ett minne och ett underlag för de som vill skriva tackkort.

Som ombud för anhöriga hjälper entreprenören också begravningsgästerna och anhöriga tillrätta samt delar ut agendor om det finns sådana.

Under
Gudstjänsten enligt svenska kyrkans begravningsordning börjar med klockringning. Då går närmast anhöriga in tillsammans med prästen om de inte har valt att gå in och sätta sig tidigare. Prästen leder gudstjänsten. I kyrkan/kapellet finns också kyrkvaktmästaren, organisten och begravningsentreprenören.

Organisten spelar in och utgångsmusiken, psalmerna och hjälper oftast också till om det ska vara solosång på begravningsgudstjänsten.

Om någon behöver det, hjälper begravningsentreprenören deltagarna under ceremonin och kanske speciellt vid avskedet. Om det är jordbegravning sker avskedet vid graven. Annars tar man avsked inne i kyrkan och lämnar kistan där när man går ut.

Gudstjänsten avslutas med klockringning.

Vad som kronologiskt händer kan vi läsa om i slutet av den svenska psalmboken under rubriken ”Begravningsgudstjänst”.

Efter
Om det är jordbegravning och inte blommorna har följt kistan ut, läggs de ut i efterhand. Vid kremering transporteras blommorna till den grav där gravsättningen senare ska ske eller på annan anvisad plats av kyrkvaktmästaren och kistan körs till krematoriet.

Minnesstund.
Om anhöriga har valt att ha en minnesstund efter begravningsceremonin måste den planeras i samband med planeringen av begravningsceremonin. Följande frågor kan då uppkomma: Var ska det vara? Är lokalen ledig? Hur många kommer? Vilka kan tänkas komma? Vad ska serveras? (Beakta eventuella allergiker). Ska OSA skrivas i dödsannonsen?

Till minnesstunden kommer man för att vara tillsammans, prata och minnas. Det är inte ovanligt att många inte har setts på flera år och skratt varvas med tårar. Båda ingår som delar i sorgearbetet. Att ha ett lite större foto av den avlidne, ett ljus och kanske ett fotoalbum på ett litet bord vid sidan av, kan bidra till en fin minnesstund.

Gravsättning.
Vid jordbegravning sker gravsättningen i samband med begravningsgudstjänsten. Undersök om det finns någon i släkten eller vänkretsen som vill vara med och bära kistan från kyrkan / kapellet till graven. Det kan kännas bra för dem att få delta på detta sätt.

Vid kremering sker gravsättningen när kremeringen är utförd och askan kommit i en urna. Tid beställs hos kyrkogårdsförvaltningen / församlingen och det är oftast de närmast anhöriga som samlas för att tillsammans med kyrkogårdsföreståndare sänka urnan på gravplatsen. En präst kan medverka men det beror på anhörigas önskemål. Det är inte så vanligt och kan skilja från ort till ort.

När gravsättningen sker i minneslund får anhöriga inte vara med. Det är ”anonym gravplats”, vilket i praktiken betyder att någonstans i minneslunden har gravsättningen gjorts, men man får inte veta var. Anhöriga får ett brev från kyrkogårdsförvaltningen / församlingen när gravsättningen är utförd.

Administration av dödsboet & ekonomin.
Finns det pengar till begravningen? En första översyn av dödsboets tillgångar kan vara rådligt. I annat fall är det risk att beställare får betala det som saknas. Viss begränsad hjälp kan man få från den kommun som den avlidne tillhör.

Därefter bör man se till följande om ingen efterlevande make/maka finns:

Inom tre månader från dödsfallet ska en bouppteckning eller dödsboanmälan göras. Dödsboanmälan görs om det inte finns mer pengar i dödsboet än vad som räcker till begravningskostnaderna och en bouppteckning på ca 3 500 kronor. Ansökan om dödsboanmälan görs hos kommunen. 

Planering av begravning.
Vanligast är att anhöriga beställer tid för planeringen hos en begravningsbyrå. Det är då viktigt att man inte skyndar, utan det finns tid att tänka efter. Vanliga frågor i samband med besöket är:

Efter mötet på begravningsbyrån sker följande.